Torsdag igen...

Nu är det bara denna dag och imorgon och sen är jag äntligen ledig i tre dagar igen tillsammans med min fina familj! Det ska bli så mysigt! Vi ska pyssla, träffa släkten och bara mysa.
 
Morgonen fick en intressant start. Men som tur är så vaknar jag snabbt av minsta lilla när det kommer till barnen och jag finns redo att hjälpa till på 1 millisekund och är klarvaken.  Skönt att kunna få hantera detta på vårt sätt. Få chansen att förklara att allt har en anledning, hur man löser det, vad man gör om det händer igen, varför det händer och att det inte alltid måste vara någon annans fel hela tiden... för världen ser inte ut så.
 
När jag kommer hem idag så ska jag ta och sätta igång med ett projekt här hemma som tyvärr har fått bli liggande pga mycket jobb för min del. Jag hatar den känslan mer än något annat. Så jag ska göra delmål och köra på i nån timme i alla fall.
 
Nu har pappa och barnen varit på sats och tränat, Ella fick ha på sig sina nya kilklack sneakers och hela hon lyser. Sen kommer den där känslan när man slås av hur himla stora dem är. Vad hände? Nyss var du en liten plutt som man fick massera magen på och hålla ifrån alla hundars matskålar.
 
 
 Ja, jag har ju funnits med i Ellas liv sedan hon var 1,3 månader och jag är då himla glad för det. Du är så himla fin, klok och förbaskat rolig! Visst barn är knäppa och säger konstiga saker, men Ella har humor!  Haha 
 
Efter träningen så ska dem hämta upp en kompis till barnen och åka in till stan och kolla på körsbärsträden och äta glass på fridays! En riktigt mysig pappa dag helt enkelt! ♡ och dem behöver all tid de kan få just nu.
 
 
 
 
Dem är så himla fina ihop och knäppa! Elin har infört skratt förbud på kvällen för att hon har fortfarande ont i kinderna efter gårdagens nattning. Det är så skönt i själen att se dem tillsammans. Barnen blir som andra barn, de lyser verkligen. Och det jobbigaste med att vara hos oss är att oavsett tiden som vi har  tillsammans så är det alltid för kort och att vi skattar fööööööör mycket. Visst har dem det hemskt?  :)
 
Barnen räknar dagar och hoppas varje dag att det är lika många dagar kvar. De vill inte att vi har för roligt för då går tiden för fort och sen är det dags att åka hem igen och sen så dröjer det så där himla länge igen.
 
Det gör så ont att få höra elin att berätta hon gråter hemma på kvällarna när hon ska sova för att hon saknar sin pappa så himla mycket. Det gör så ont att höra dem hoppas att det fortfarande bara är tisdag varje morgon.  Det gör så ont att veta vad de vill mest av allt men att det finns en enda person här i världen som inte vill unna dem ett liv med sin pappa men när det är deras enda och högsta önskan här i livet. 
 
Vissa barn vill åka till grönan,  dem vill ha en rosa glittrande enhörning som kan flyga, dem vill ha ett eget slott... Elin och ella vill bara få vara hos sin pappa lika mycket.
 
Men man kan tydligen inte få allt här i livet har jag hört och det är ingen underdrift.  Jag vet bara hur fina dem är och att de förtjänar allt bra här i livet som dem kan få. Vilket även innebär ett liv med mamma och pappa, tillsammans eller ej.
 
 
 
 
♡♡♡♡♡♡♡
Madde

Så fina kort :)




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR