Fördel kräver prestation?....

Idag har vi haft en toppendag! Vi har varit ute på promenad och kollat till några släktingars nya hus som håller på att byggas. Vi tog med oss lunch och fika och gick och cyklade bort och hängde med dem i några timmar. 
 
 
Stora dottern skickade vi iväg i förmiddags med en kompis och hennes pappa då dem skulle till Grönan. Pappi höll sedan ett litet snack och fördelar och motprestation innan hon skuttade iväg. Vi skulle så gärna vilja ge henne också en cykel, men vi vill att hon ska förtjäna den först. För jag tycker verkligen att dagens barn är sjuuukt bortskämda och ännu lättare blir det om man har två hem, det kan bli så fel! :(
 
Vi hade en diskusion i morse vid frukostbordet om detta med cykel, vet inte vad vi pratade om eller hur vi kom in på det. Men sen när det sades att om hon nu så himla gärna ville ha en cykel så måste hon börja göra lite snart innan sommaren är över (för än har vi inte märkt nån föränding). "Men då frågar jag bara Mathias" (hennes plastpappa).... och det är detta jag menar. Då försöker vi hos oss få till någon form av fördel- kräver prestation... eller så kan man ju bara gå bakvägen och så kan man ju bara be plastpappan som är "miljonäääääär". (hennes egna ord).
 
Jag tror vi hoppar detta med cykel i år. Känns inte som att viljan eller mognaden finns där. Lillasyster fixade ju sig en cykel på bara nån vecka då hon hjälpte till ibland med att duka och hålla ordning på sitt rum. Och sen hade hon lite sparat från innan, sen resten så lade vi till. Så nej, det var inte mycket hon behövde stå för själv, men det är idén om att anstränga sig lite för att få något som man vill ha. Men det kanske bara är vi som gör så? Gör man inte det som förväntas utav en så får man helt enkelt vara utan! :)
 
kram kram



NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR