Försöker att inte känna, för annars gör det för ont...

Min nya pläd och korg från Mio! <3
 
Ledig... Det var länge sen jag kunde känna känslan av att njuta av att vara ledig. Jag tror att det är känslan som uppstår när man känner sig trygg på jobbet igen. Det kommer att bli bra det här! <3 Igår var det så fruktansvärt skönt att få sluta tidigt, att få var hemma lite innan man måste gå och lägga sig, för jag trivs så underbart bra här! (sen hade det ju inte skadat om jag hade ett hus att inreda istället..) men för tillfället så är vi två personer i en 5:a på 104 kvm med inredda rum som ekar tomt. Och vi är heller aldrig hemma för vi jobbar så mycket vi bara kan för så slipper man tänka och känna samt så går tiden lite snabbare. Det finns liksom inget att komma hem till. Och vissa dagar känns det mer än andra... som igår.. 
 
Jag skulle vika in barnens tvätt men orken dog liksom ut så fort jag klev in över tröskeln. Barnens rum ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig men jag vill inte städa, för nu ser det i alla fall ut som att det bor barn där. Om vissa menar att 2-3 dagar utan barnen är jobbigt, då kan man ju få pröva på att vara utan i 10 dagar istället, ja eller en månad också för den delen. Speciellt med vetskapen att barnen själva inte vill nått annat än att få vara här lika mycket...men inte får.
 
Men tydligen så tär allt detta mer på de som har barnen under hela denna tid och att det är dem som har det jobbigt. Jo, jag förstår att det måste vara jätte tufft att behöva ta barnens alla ifrågasättningar. Men å andra sidan är det ju en fajt som man själv har valt. I normala fall så vill man ju som förälder att ens barn ska ha samma tillgång till båda föräldrarna även om man har separerat och man vill göra allt för att de ska vara lyckliga. Det är bara vissa som vill beröva dem från det och "hålla dem fångna" som de så fint uttrycker sig själva.
 
Nu ska jag ta och göra mig i ordning och åka in mot stan. Jag ska shoppa lite baby-stuff och lämna ett par vinterskor till en köpare. Jag måste ta tag i att fota resten av barnens kläder samt lägga upp allt. Tur att jag strax är hemma supermycket och då har tid med allt det där :)
 
Ha en fin dag! :)
//Linda
 
 
 
 
 
 
Gisela

Hej, skönt att det börjar ordna till sig för er på jobbet. Tråkigt med allt som ni sliter med hemma om barnen, kan inte ens tänka tanken hur det kan vara. Men anar att du slitit dig i håret ett antal gånger, för det har jag gjort om allt du skrivit. Synd att barnen ska lida är väl bättre att hon ser till barnen och att de har det bra. Skulle jag gjort men hon verkar vara en som bara tänker på sig själv!
Håller tummarna att allt ska bli bättre och att barnen ska få ha det bra, synd att de inte får välja själv än.

Sköt om dig och njut av tiden som gravid nu:D
Kramar från Norrland

Svar: Ja, det är verkligen jätteskönt! Kommer inte kunna "vara ledig" sen annars om jag inte får ro i själen innan haha...Jo det är lite knepigt från och till. Speciellt om man vill försöka vara vuxen och lösa det schysst istället för att gå till tingsrätten. Minns att det sades förra hösten då vi berättade att barnen vill vara här mer. Då var det att den minsta skulle börja på 6-års och att vi kunde få "förstöra" dem nästa år. Nu är det nästa år men då heter det väl att lilla nu har börjat i ettan. Vi har haft dem här flera veckor i rad och det är liksom inga konstigheter. Men mamman har bestämt att pappan jobbar 100 timmars veckor och hämtar dem mitt i natten från skolan, jag räknas inte som människa och barnen får absolut inte hämtas eller vara med mig på VÅR tid, men plastpappan får så klart det. Hemma hos oss så har vi tydligen ingen uppfostran alls, men ändå så är det inte här som de är uppkäftiga, trotsiga, klagar på mat och bråkar. Det är aldrig tjafs här. Så då har hon bestämt sig och då kan man heller aldrig ens gå en chans att visa att det inte så är fallet. Men jag tror att det mer handlar om att hon inte har gratis hästpassning, lillasyster passning och hundpassning. Samt att hon då blir av med underhåll. Då kan man helt enkelt vägra bara så har man kvar allt. Men hon kommer att förlora barnen på vägen bara. Men det är hennes dagliga och aktiva val.

Det ska jag! :) Snart är jag ledig. Ska börja sy och bara ta det lugnt! :) vi har ju trots allt vårt eget att fokusera på också mitt i alla röra. Ser så mycket fram emot det. :)Kram kram fina du! ♡
Linda Mark

Gisela

Nä precis gäller att passa på medan du kan, sen blir det full fart :) ja känns så onödigt att behöva gå så långt, men verkar vara svenska avundsjukan som slår till istället för att innerst inne lösa allt. Usch vad hemskt att de ska behöva vara så, bättre att komma överens hon har ju ett nytt förhållande och man samt barn. Varför då jävlas med er? Tjänar väl ingenting till, tjejerna verkar ju hur gulliga och mysiga som helst så de sidorna har man aldrig sett från din blogg och berättelse har ändå läst här i över 2 år nu. Ja hon kommer verkligen tappa barnen, då kommer Hon ångra sig. Med allt hon ställt till med under årens gång.
Hoppas att vi en dag kan ses, du verkar vara en hel mysig och härlig tjej med mycket samma intressen och tänk som en annan:)

Sy på du och ta hand om dig:)
Kramar


Svar: Ja det är verkligen super tråkigt och helt onödigt. Men de kommer tydligen att "förstå sen när de blir äldre"... det enda de kommer att förstå är vad hon faktiskt har gjort mot dem. Visst hon har sina prioriteringar och värderingar. Men vi är enfamiljshus och vi har våra. Man kan inte klippa av en familj för att deras värderingar intr passar in på ens egna samt att man inte vill att barnen ska ha vårt tänk...
Det skulle vara super kul! :) du är ju toppen alla gånger!
♡ //linda
Linda Mark




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR