UNDERBAR DAG MED LILL-HJÄRTAT

Idag har jag och lillen varit i Farsta och strosat lite. Det blev lite nya pyjamaser till Adrian som växer som ogräs sen har vi busat massor i deras lekhörna! :)
 
 
Han var överallt och ingenstans, klättrade och stod upp, åkte rutchkana och jagade sina nya kompisar. Alla blev chockade över att han inte är mer än 9 månader :)
 
 
 
 
 
Det blev även presentshopping till vår stora 8-åring som fyller år nu i helgen. Det blev ett och annat så det blir nog bra! :) 
 
När jag var tillbaka så svängde jag förbi barnens skola för att kolla hur det gick med inbjudningskorten som skulle delas ut i fredags och nu idag. Jag försökte nämligen att ringa äldsta dottern igår för att höra hur det gått med inbjudningarna. Men då hon inte får prata med mig hemma hos sig eller berätta om mig så vågade hon inte svara eller ringa upp, trygg och mysig miljö va? :) Jag älskar när "trygga barn" måste smyga och prassla i sitt eget hem...
 
Allt med korten var i alla fall löst på 2 sekunder. En inbjudan var till en kompis och tänk, hon står brevid oss där och då och har lekt med Ella hela dagen! :) varsågod - så - klart! Haha 
 
Tänk hur vissa personer kan ta så små microskopiska saker och göra dem till atombomber? Och framför allt, göra sig själva till martyrer! Ingen har bett dig att göra ett piss och inget har NÅGONSIN hamnat på dig att lösa, ever! Ingen har berättat om några kort då det inte skulle finnas några kort att berätta om och oavsett så är det ingen som dör. Absolut hade det varit lätt att bara dra iväg ett sms om att kanske hålla lite koll då barnen inte bor hos oss denna vecka. Men chansen att man får ett normalt "Ja, men självklart så ser vi till att de kommer iväg!", är så jävla microskopisk liten då en känga, eller nått annat spydigt är mer sannolikt så man skiter liksom ens i att försöka.
 
Tanken var att pappan skulle ringa och stämma av lite samtidigt som han igen skulle be om att få skor lämnade då Ella kom hit i flipp-flopps mitt i hösten. Och ja, "självklart" så skulle skor som vi redan skickat med förra gången lämnas, men givetvis kom inga skor på hela veckan...
 
Tillslut skiter man liksom i att fråga, be och tjata för det tjänar inget till. För oftast så kommer en känga och ifall  man påminner om saker så är man dum i huvudet, men om man struntar i att påminna så saknas det likförbannat ändå och barnen blir utan eller vi måste stressa för att lösa det! 
 
Så ja, upplys mig gärna om vad som är "rätt" sätt att kommunicera på idag, för imorgon tycker du ändå annorlunda. Det finns inget rätt sätt. Har aldrig gjort och kommer aldrig att göra för det går inte att få dig nöjd. När allt är bra så hittar du bara något nytt att sabba eller snacka skit om.
 
Kram och god natt på er! <3
 
 
 



NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR